This thesis advances an explicit, consequent, and wholesome ethnomethodological perspective on brand community. It recognizes brand community as a social problem ? something to be continuously solved and achieved. The two main perceivably stable features of the Nikonian community are (1) practical usefulness and (2) the social link. The authors suggest that both features are constantly accomplished through three types of aggregate behaviour (1) lurking, (2) ordinary membership, and (3) community citizenship behaviour (CCB).

Abstrakt Titel: Affärsmodellen kring ett Community Författare: Gezim Pirku & Kreshnik Goga Handledare: Gunnar Ågren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med vårt arbete är först och främst att undersöka vad aktuell teori säger om affärsmodeller för traditionella respektive Community företag. Sedan skall vi bestämma om teorier av ett Community företag stämmer med ett verkligt Community. Metod: Kvalitativ datainsamling för den teoretiska delen och frågeformulär för den empiriska undersökningen. Slutsats: Vi fann att skillnaderna i vad teorierna säger om Communitys och ett riktigt Community inte är stora utan man tar till sig de strategier som teorierna beskriver..

Abstrakt Titel: Affärsmodellen kring ett Community Författare: Gezim Pirku & Kreshnik Goga Handledare: Gunnar Ågren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med vårt arbete är först och främst att undersöka vad aktuell teori säger om affärsmodeller för traditionella respektive Community företag. Sedan skall vi bestämma om teorier av ett Community företag stämmer med ett verkligt Community. Metod: Kvalitativ datainsamling för den teoretiska delen och frågeformulär för den empiriska undersökningen. Slutsats: Vi fann att skillnaderna i vad teorierna säger om Communitys och ett riktigt Community inte är stora utan man tar till sig de strategier som teorierna beskriver.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

The present study sought to examine the collaborative role of the student organization Here 4 U and the impact of this collaboration on the organization and its partners. As a point of departure a questionnaire was distributed to supervisors, principals and other cooperation partners of Here 4 U, the most prominent quantitative results of which were related to previous research, new institutional theory and empowerment theory. It turned out that partners interacting with Here 4 U felt that the collaboration was necessary and wanted to continue with it. The respondents to the questionnaire were asked to define the concept of collaboration. Factors emphasized by respondents included feeling of community, security, and common goals.

Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.

Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som är inblandade i arbetet kring våld i nära relationer, vilka faktorer som är viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och då framförallt hur man arbetar för att säkerställa en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet är att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrån teorier om samverkan och organisationsteori..

Den här uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som äger rum inom verksamheten Barnahus i Gävleborgs län. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivåer beroende på profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belägg för att samverkan är ett komplext fenomen men att en ständig utvecklingsprocess inom verksamheten pågår.

Bakgrunden till val av ämne ?samverkan? är att vi upplever att det är ett eftersatt område av olika anledningar.Syftet är att få en fördjupad kunskap och förståelse om samverkan.Metoden i studien är kvalitativ då vi gjort två semistrukturerade intervjuer.Resultatet visar på flera aspekter, såväl styrkor som svagheter.Slutsatserna belyser att samverkan är ett komplext ämne som behöver läggas mer fokus på och vidareutvecklas, för att förbättra för ungdomar.  .

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frågeställningar är: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkställs?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person är permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gällande personer som permitterats?Metodvalet är kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarkstre primära samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vård och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsättning.

I det här examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser..

Uppsatsens syfte har varit att förstå hur samverkan fungerar mellan socialtjänst och psykiatri. För att göra detta har en kvalitativ studie genomförts för att se vad två personer som arbetar på ett stödboende inom socialtjänsten respektive inom den psykiatriska öppenvården och deras två chefer tänker om samverkan i den löpande verksamheten. Frågeställningarna var: Hur ser samverkan ut mellan de två verksamheterna, vad styr samverkan mellan verksamheterna och hur ser de två professionernas handlingsutrymme ut? Resultaten har analyserats utifrån Grapes (2006) modell av den nyinstitutionella organisationsteorin. Samverkan mellan organisationerna fungerar i det här fallet ganska bra på marknivå.

Magisteruppsats som utvärderar samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer..